Emmahaha

När jag var liten och hade läst Tvillingarna hände det att jag önskade att jag hade en identisk tvilling så jag kunde lura folk. När jag blev lite äldre hände det att jag önskade att jag haft en storasyster att prata tonårsproblem med. Och visst har det hänt även senare att jag tänkt att det kunde varit trevligt med syskon av olika anledningar. Just nu är just ett sådant tillfälle. Just nu skulle jag behöva någon som kände mig nästan lika bra som jag känner mig själv. Någon att diskutera mitt liv och min framtid med. Just nu vet jag nämligen inte riktigt vad jag ska göra, vad som är smartast eller mest taktiskt.

Samtidigt finns det ju fördelar med att vara ensambarn. Hela mitt liv hade garanterat varit annorlunda. Bara en sån sak som att fiska med kusin Elisabeth och faster Gitta hade ju inte varit samma sak om vi hade varit en till, eller övernattningarna hos Gitta på julafton. Och framförallt är jag inte säker på om UWP hade blivit samma sak. Hade jag "fått" åka? Hade jag kunnat åka när jag faktiskt åkte? och om jag hade varit tvungen att vänta med att resa hade det ju inte varit samma sak heller eftersom jag inte hade träffat samma människor. Och hade jag kunnat åka till Bermuda i somras och träffat alla de underbara personerna?

Jag vet ju inte hur mitt liv hade sett ut om jag hade haft syskon... och det har ju ändå blivit bra. Jag har ju uppenbarligen klarat mig såhär långt.  så jag ska väl lista ut det här på egen hand också... det kanske bara tar lite längre tid =)

Då var det mindre än en vecka kvar tills utlandsstudieansökan ska vara inne då. Hur långt har jag kommit? Inte särskilt. Och hur motiverad är jag nu när jag har insett att oavsett hur bra betyg jag har, och oavsett hur mycket jag hade engagerat mig i HHUS har jag ändå ingen chans på de "coola" universiteten (dvs. de i Australien, NZ, och USA) eftersom jag inte har varit en International Office Buddy och ätit bullar med utbytesstudenter. Hur kan bullätning och pulkaåkning vara större meriter än att ha lagt ner sin själ och fritid för att få ett projekt inom HHUS att gå ihop?!?

Och USBE gör ju inte saken bättre heller med sättet som de har lagt upp vår utbildning. Hur tänker man om man gör det i princip omöjligt för INTERNATIONAL Business Program (med mer eller mindre krav på utlandsstudier inbakat i utbildningsplanen) att åka utomlands?!? Det är lättare för vanliga civilekonomer att åka utomlands än vad det är för oss. För att vi ska kunna åka utomlands den termin som de har "planerat" att vi ska göra det (nästa höst) så måste vi läsa 150% halva nästa termin. Det enklaste hade ju helt klart varit om de bara flyttat på modulerna i FekB men nejnej, flexibla ska vi inte vara och inte ska vi väl göra det lätt för studenterna.

Idag har jag så äntligen tagit tag i det här med att plugga... och det gick ju som det gick. Åt helvete för att vara helt ärlig. Applied microeconomics är sänt från satan själv. Tentaångesten börjar komma krypande så smått. Igår kände jag bara att jag inte hade grepp på vad kursen innehöll... idag har jag lite koll på det men jag har också insett att jag inte kan något av vad det den faktiskt innehåller.

Varför kan man inte bara vara liten igen och krypa ner hos mamma och få veta att allt kommer bli bra.... eller bara ha nån som talar om för en att man är tillräckligt smart och kommer klara tentan trots tvivlen...

Lite av frustrationen har dock bankats bort under kvällens Punch Out-pass med Sara. Punch Out är grymt när man behöver få ut aggression eller frustration. Och det är fantastiskt jobbigt. Och Sebastians pass är så sjukt bra! =)

Inte idag visade det sig och inte heller imorgon. Svag som jag är föll jag för frestelsen när Magnus ringde imorse och undrade försynt om jag hade skola idag eller om jag möjligtvis kunde komma in och jobba. Självklart sa jag och styrde cykeln förbi universitetet istället för till.

Alltså får Applied Microeconomics vänta (till stor del iallafall) till på torsdag. Försöker dock banka in lite i huvudet nu på kvällskvisten och kanske lite imorgon (yeah right)? Och det är ju alltid trevligt med lite extra cash ;-)

Aja... åter till böckerna... typ. =P

Sitting here on this lonely dock 
Watch the rain play on the ocean top 
All the things I feel I need to say I can't explain in any other way 
I need to be bold 
Need to jump in the cold water...

Sitter i skolan och stirrar ut genom fönstret på det fallande mörkret och det fallande regnet. Deprimerande... Hur kan de ha gått så fort? Vad hände med sommaren? Istället är det redan mindre än två månader till jul! Det går lite för fort...

and speaking of...

Tentapluggandet har inletts... igen. Det känns knappast som att det har gått en månad sen sist. Applied Microeconomics är det som gäller den här gången. Hur kan det vara tenta redan?!? Inte nog med att det faktiskt är tenta snart, vi ska dessutom skriva den i Noliahallen som ligger på andra sidan stan. Inte riktigt okej! För att jag ska ta mig dit måste jag åka två bussar + vandra i 10 minuter. I en del av stan jag aldrig varit... alltså kommer den där 10 minuterspromenaden garanterat bli till 20.

Jag måste även få vara en stolt brorsdotter till min underbara faster, Elvira Birgitta Holm, och uppmärksamma att hennes senaste bok har blivit nominerad till Augustprisets svenska barn- och ungdomsbok. Jag må vara lite partisk men jag tycker hon är så sjukt duktig och har definitivt inte fått tillräckligt med cred för det tidigare. Förhoppningsvis blir det ändring på det nu och så håller vi tummarna allihopa den 23 november!

(Joshua Radin - I'd rather be with you)

Lördag! Peppar för en runda på E-puben. Förhoppningsvis kommer det vara lite mer drag där än det var igår när jag jobbade. Normalt har vi ju öppet till 02.00 men igår bestämde vi oss för att stänga redan vid ett eftersom det var ca 25 pers på puben (woho!) Men vi var ändå tvungna att storstäda puben efteråt. Tydligen var den hyrd för nått event i eftermiddag där Maud Olofsson skulle vara med och därmed var puben tvungen att vara perfekt städad. Vi städade alltså damtoan, 3 pers, i 1 timme. Väggar. dörrar, golv, toaletterna, speglarna... Tvivlar nästan på att det någonsin har varit så rent.

Jag är ju lätt  taggad att gå ut idag. Om inte annat så för att öka chanserna att stöta på gänget som skulle på 80-talsparty idag. Ludwig i skidoverall storlek 13 år vore oförglömligt! HAHA!

Nej, dags att börja göra sig i ordning. Klockan är redan alldeles för mycket!

Mitt liv är så tomt! Case Competition är över. Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv längre! Jag har inget som tar upp all min vakna tid. Jag har lagt ner min själ i det här projektet och nu är det över (eller i princip över iallafall).

Igår small det alltså. Dagen D. Jag var i skolan 06.30, det var ganska dött kan jag säga. Sprang omkring och grejade lite innan det var dags att träffa det första tre lagen 06.50. Förmiddagen rusade förbi, och jag rusade runt i skolan. Boman kallade mig telefonterrorist när jag ringde honom för typ 7e gången (klockan var då bara 12). Rusade mellan de olika lagen, skrivvakter som undrade saker, lag som skulle ha fika, domare, KPMGs monter i Lindell, kontoret and so on and so forth.

Vi fick iallafall fram tre finalister, tre jätteduktiga finallag. Eftermiddagen fortsatte ungefär på samma sätt som förmiddagen förflutit, dock lite mindre stressigt eftersom jag nu bara hade 3 lag att hålla reda på till skillnad från de tidigare 9. Hade dock inte lyckats med nått utan mina kära skrivvakter (och jo ni var visst med i mitt tacktal!!). Finalpresentationerna var jättebra, och casen var faktiskt grymt intressanta, McDonalds (kval) och Christian Dior (final). Det var grymt ovisst vilka som skulle tänkas vinna.

Banketten på E-puben var riktigt lyckad den med skulle jag säga. Dock var det ganska många som fick sista-minuten-förhinder så det blev lite färre än planerat. Men det var trevligt. Jag hade trevligt sällskap vid bordet och maten var superb (som vanligt på E-puben).

Det kändes grymt bra att veta att jag har gjort ett bra jobb. Även om jag fortfarande hävdar att jag inte kunnat göra det utan hjälp från ett gäng grymma människor - Hanna (mitt bollplank), Boman (ja jag telefonterroriserar!) och Ludwig (jag ska skicka trevligt sms i framtiden =P ) och Jennifer som tipsade om underhållningen och ställde upp som toastmaster (och gjorde ett fantastiskt bra jobb!). Men som sagt, det kändes bra att det jag har lagt ner så mycket tid och själ i uppskattades.

Nu känns det dock sjukt tomt och jag har redan börjat diskutera med Boman vad jag ska engagera mig i härnäst. Återkommer när jag vet. =P Jag har ju dock fortfarande KPMG kvar (Uniaden och lite andra aktiviteter) men det känns som att jag behöver nått mer. Borde väl ta tag i skolan igen nu när jag har tid, och även ansökan till utlandsstudier. Och kanske hinna jobba lite. Pengar är alltid trevligt. =)

Nej, dags att sova. Ska upp tidigt imorgon och ta tag i "uppstädningen" efter CC.

Over and out!

Det är vad som händer ikväll @Blondie Inn! Det är alltså Jenni och Bettan som har ordnat med detta coola party där en tjej från Himmelriket (tror jag det var) kommer och visar upp sortimentet eller nått sånt. Grym idé tycker jag! Det kommer bli sinnessjukt om jag känner tjejerna rätt. =D Dock blir det inte ganska tidig hemgång och läge för att ta det lugnt idag.

Jag och Hanna ska nämligen dra till Sundsvall imorn. Hyrbilen hämtas 10.00. Då bär det först av till IKEA för inhandling av lite inredning. Dock verkar IKEA ha slutat med den bänk som vi har spanat på till köket i typ ett halvår, vilket suger. Den var verkligen perfekt! Men vi får väl försöka hitta något annat. Sen blir det iallafall Up with People-show (vilket för mig innebär träffa massa coola vänner =) )!! Kommer bli sjukt kul! Vi hoppas dock på att hitta någon mer som vill hänga med. Är man ekonom så är man, cost minimization.

Det här är INTE okej! Jag är helt seriöst dunderförkyld IGEN! Det har gått två, TVÅ, veckor sen jag blev helt frisk från den förra. INTE okej! Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra åt saken. Jag har varit på vårdcentralen och tagit en massa prover (eftersom jag var förkyld ungefär lika ofta förra året också, ca 10-12 gånger på 9 mån) men enligt det är det absolut inget fel på mig.... inte ens järnbrist eller nått! BAH!

Och jag har verkligen inte tid med det just nu! Det är ju försjutton bara en vecka till KPMG Case Competition. Dock har jag nu äntligen (fast sista anmälningsdag inte är förrän imorgon) fått ihop de 9 lag jag ska ha!! Sweet! Så det som återstår nu är egentligen att förbereda det sista för middagen, ta in "beställningar" på specialmat och dryck, fixa fika till dagen, få ut casen till de domare som inte har fått dem än, cleara underhållning till middagen, fixa schema för både dagen och kvällen (så toastmaster Jennifer (förövrigt min räddare i nöden lite... hoppas jag) kan förbereda sig), få 10 kompisar att ställa upp som skrivvakter, och fixa en infoträff på måndag kanske... Shit... det var visst en del...  Härligt! Får se om jag tar mig igenom detta utan sammanbrott. So far, sen jag blev tillsatt som projektledare i typ... april, så tror jag inte det har varit tårar någon gång, även om det har varit nära (framförallt förra veckan) då det var panik!

Skulle varit på Fortet nu egentligen för en liten inofficiell Kick-off med det andra HHUS projektet jag är involverad i (dock inte lika mycket), Alpski. (Ja, för er som har varit med ett tag och har bra minne, det är samma projekt som jag var med i förra året med plan att åka till Alperna) Tyckte dock inte riktigt att det var läge att gå dit när jag knappt orkar röra mig runt i lägenheten =P

Tillsist vill jag framföra en ursäkt till grabben om han läser detta. Jag fick en ursäkt igår för hans beteende och jag insåg, med hans ordval, att han kanske hade varit här och läst. Det känns inte riktigt okej att ha hängt ut honom så.

Partaj partaj igår. Det var dags för den legendariska uppdragsredovisningen. Fantastiska nollor vi har. Dock var det bara en IBP-nolla. Tragiskt. Men så går det när man inte har någon representation i insparksgruppen. Men den IBP-nolla som faktiskt var med, Johan, var desto bättre. Han var med i den klassiska ballongdansen.

Idag har vi haft bakismyssöndag, jag, Hanna, Sara, Johan och Anders. Vi började med Bachelorette till frukosten. Sen gick vi upp till Mariehem Centrum och köpte godis och pizza =D Bra grejer det. Sen började bakismyssöndagen på riktigt med Twilight, Twilight parodi och Smala Sussie.

Man kanske borde försöka göra nått vettigt idag... Men eftersom klockan redan är tjugo över sex så känns det inte riktigt så. Men jag ska väl försöka orka släpa mig upp till Mariehem igen och rösta i kyrkovalet. Bara för att visa att jag bryr mig om att SD inte är välkomna i svensk politik. Men jag bryr mig egentligen inte om hur Svenska Kyrkan styrs.

Kom hem från höstens/terminens första Punch Out pass. Självklart heta Sebastians pass.  ;-) Alltså kan jag knappt skriva just nu för armarna och händerna skakar så. Hehe. Träningsvärken lär vara ett faktum imorgon. Jag och H var och körde ett benpass på gymmet i fredags och idag är första dagen jag kan gå normalt =P Men det känns grymt härligt att ha kommit igång med träningen igen efter en otroligt slapp sommar (iallafall sen jag kom hem från Bermuda).

En del annat har hänt de senaste dagarna också. Jag har jobbat en del på H&M här i Umeå. Äntligen! Nu känns det faktiskt som jag kan få jobba lite då och då under året. Förra året hjälpte jag ju bara till med inventeringen och sen vart det inget mer, men nu har jag varit inne tre dagar under en fyradagarsperiod, och jag blev tillfrågad om den fjärde också men jag kunde inte.

Och i lördags var det fest. Mycket trevligt. Rookiesarna hade sittning på Krogen Krogen och vi drog dit på eftersläppet. Sen blev det E-puben. Men hela kvällen var en riktig egoboost. Jag har nog aldrig fått så mycket uppmärksamhet under en utekväll. Hihi. Det bästa var dock när L kom fram och sa hur snygg jag var, inte för att han är intressant på något sätt, utan för att han gjorde det när jag pratade med exet... Haha! ;-) Perfect timing!

Nu är det Pirates of the Caribbean som gäller. =)

Ciao

I och med att sommaren i princip är över ska jag väl försöka ta tag i det här med bloggandet igen =P Hur många gånger har jag sagt det sen jag började blogga för en sisådär 5 år (?) sen? Haha!

Iallafall. Om cirkus en timme ska jag sätta mig i bilen för att åka till stationen och påbörja återresan till Umeå. Till studierna. Till de vännerna som jag inte sett på 3 månader. Till insparken och se hur det är från andra sidan. Till verkligheten. Till Hösten...

Det är lite kluvet. Visst längtar jag efter det som jag rabblade upp nyss (minus studier och höst kanske =P ) men det innebär ju att sommaren är slut och att det är typ 9 månader tills den kommer åter.

Jag har sjukt mycket grejer med mig upp igen och jag hoppas att det ska funka. Jag ska ju alltså åka tåg och byta i Västerås till nattåget. Johan skrämde dock upp mig lite med att han har varit nära att missa eller faktiskt missat tåget just där några gånger. Och jag med mina tre väskor (två rull varav en gigantisk och en bag) lär ju inte kunna springa ifatt något tåg och kasta mig upp som hjältar alltid gör på film. Men jag hoppas att det ska gå bra. =)

Det värsta kanske ändå är att min iPod självklart har bestämt sig för att lägga av just lagom till min långresa. Lovely!

Dags att fixa lite matsäck och packa ihop det sista småplocket.

Ciao

Åh vad jag saknar UWP!

Lite bilder från min resa...

                      1. Mina älskade Bermuda Uppies   2. Harbour Nights på Front Street i Hamilton... vilken fest   3.  Roomies   4. Elbow Beach    5. HoTT FM   5. Levande reklamskylt i rusningstrafik    6. Ledig eftermiddag @ Snorkel Park   7. Älskade Zola    8. Scenbygge

Bermuda has come and gone... Två underbara veckor på Bermuda (trots mycket regn) är över. Sorgligt. Träffade några gamla vänner och hittade många nya som jag kommer sakna något grymt. =/ 

Nu är jag i Denver i några dagar innan det bär iväg hem till Svedala igen. Bilder finns på FB.. check them out. =P

Dags att försöka få tag på Carlos och komma fram till när vi kan ses.

Over and out..